Ber om ursäkt

Ett så här fint motiv förtjänar verkligen en vettig kamera, men jag hinner bara ta fram mobilen när Alfred äter de egenhändigt bakade rågsiktskakorna. Sen tuggar han klart och försvinner från bordet. Så... ursäkta den usla bildkvalitén!

Senare på eftermiddagen åkte vi ut och handlade lite mat. Först var Alfred och jag i en stor affär där de har allt möjligt, till och med en sån här bil som man kan åka i. Ja, det är ju inte så ovanligt. Det speciella med den här var att den var GRATIS(!!!). Man trycker bara på den gröna knappen, sa Alfred och så åkte han två gånger. Kul, kul!

Mindre kul var att vi "hittade" en pojke i lekhörnan. Han var sex år och hette W---, sa han. Han sa också att han inte fick gå utanför staketet på nämnda hörna men att han nu hade väntat på sin mamma i "flera timmar"! Jag frågade om han ville att vi skulle gå och efterlysa hans mamma i högtalarna, men nä... han fick ju inte gå utanför staketet, han. Tårarna stod högt upp i ögonen och han vandrade fram och tillbaka, fram och tillbaka innanför sin begränsning. Jag tyckte så synd om honom att jag ändå gick och gjorde en efterlysning via personalen i butiken och i samma stund dök hans pappa upp. DET var bra, tycker jag. Kände mej så orolig för den lille stackaren.

Sen handlade vi det vi skulle ha och så en stor bil också, eftersom Alfred meddelade att han faktiskt "behövde just en sån blå bil". Och då måste man väl få en, när man behöver en? Eller hur? Annars köps här inte särdeles mycket grejor, vi satsar mera på upplevelser och umgänge, men någon gång kan det ju vara roligt med saker också. Särskilt om man ska sova hos farfar och Nela i hela tre nätter... då kan man behöva nåt nytt och kul att leka med!

Ikväll har vi lagat mat och bakat mera bröd. Alfred spelar lite små spel på farfars dator och tuggar samtidigt på ett äpple. Han mår gott och ser ut att trivas fint. Det sista här är mest info till Alfreds föräldrar, på väg till Göteborg (eller kanske framme vid det här laget).