Att cykla två mil till jobbet är rättså trevligt, när det är så fint väder som det är nuförtiden. Jag försöker njuta av turen och se allt det vackra i höstens färger. Fast jag blir ju såklart lite svettig och lite trött i benen också. En dusch är på sin plats när jag kommer fram.
Längs vägen träffar jag en sjuksköterskestudent på väg till universitetet för självstudier. Med sej har hon en katalansk vallhund, en hane som ser ganska nästan precis ut som en liten briard. Jag måste bara stanna och prata lite. Jag klarar det, utan att börja gråta. Minsann.
Men jodå, jag har fått en liknande bild på min mobil... och känner igen att jag är på just precis fel ställe. Att bosvedjeborna bestämt sej för att Tistelvägen är en bra plats att ha lördagsmys på känns jättebra. Då vet jag att Sture inte sitter ensam hemma och det är bra.
Kommentarer
Skicka en kommentar