Till Mellansjö

Fin fredag och på väg till Mellansjö tillsammans med Emil. Här har vi stannat i Lomtjärn och äter lite medhavt fika.

 Går ner till vattnet och kollar lite.

 Vackert är det.

Den här bryggan har "alltid" sett ut såhär... något skev.

Näckrosblad alldeles bredvid bryggan. Det ser ut att vara ganska djupt på direkten. Småfiskarna kommer och simmar nära, nära, men det syns inte på bilden.

På andra sidan skymtar en ensam svan.

Väl framme i Mellansjö grejar Emil och jag lite käk. Det är han som står för guacamolen och den blir supergod!

Efter maten går vi iväg och kollar en sån där geocach som Emil lagt ut en gång för längesedan.

Sen "släpper jag av" Emil hemma hos morfar och går själv en liten tur ut på udden och njuter av stillheten och den nästintill spegelblanka sjön.


Jag blir berörd av det vackra, det ensamma, det tysta, det sköna, just den här stigen och resterna av en död älg och jag skäms inte för att "erkänna" att det rinner nån liten tår. Jag är en mjukis och det är många tankar som rör vid mej nu.

Kommentarer

  1. Hillevi19 september 2014 kl. 22:29

    Otroligt vackert där i Mellansjö och kul att Emil vill följa med "bara så där".

    Storslagen skönhet och älgben och minnen och tankar - det är så och ska vara det också, tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornelia20 september 2014 kl. 07:54

      Jättekul är det att Emil hänger med oss ibland, alldeles utan att det är "nåt särskilt" på gång.

      Man ska nog tänka och minnas och känna, men det gör ont emellanåt. Fortfarande. Och alltid, tror jag. Mindre med tiden, säkert.

      Radera
  2. Annika i Lindby19 september 2014 kl. 23:29

    Åh, andan ur mig igen, Vill flytta norrut, men tycker vintern är för lång. Eller kanske mindre blåst
    och mer snö kompenserar det? Svårt :-)
    Vad är en geocach ? :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cornelia20 september 2014 kl. 08:01

      Vintern är för lång! Utan tvekan är det så. Det som kompenserar är inte snön utan det faktum att jag kan komma UT året runt. Det går inte kossor i sina hagar överallt och det är inte heller odlat överallt, där kossorna inte går, utan det finns plats för mej och en eventuell fyrbening i skogen. Man slipper gå på smala grusvägar mellan åkrar och hagar, så som det är i Skåne, med hunden kopplad. Dessutom har vi förmånen att ha nära till vatten både hemma och här och det är något jag också uppskattar väldigt mycket.

      Men vintern... ja, den är förfäääääärligt långdragen. Och snöig. Och kall. Och bedrövlig! *S*

      En geocach är en liten burk med papper och penna i. Någon gömmer den någonstans, kollar upp de geografiska koordinaterna, lägger ut dem på nån särskild sida på internet och alla andra geocachare springer genast dit och letar reda på den. Och antecknar sej på pappret i burken, att de varit där. En slags modern skattjakt, som utövas över hela världen.

      Emil är en hängiven geocachare, som både lägger ut och söker rätt på såna här "skatter" (alltså "cachar")!

      Själv har jag lite svårt att se poängen... eller, jag tycker helt enkelt inte att det är särskilt kul! *S*

      Radera

Skicka en kommentar