Klockan 7

Klockan 7 såg det ut såhär i Mellansjö. Jo, för igår kväll tyckte Sture absolut att vi skulle åka dit. Min tanke var väl att åka idag, men men... han var så rastlös så vad spelade det egentligen för roll om vi sov där eller hemma?

Och hade vi sovit hemma hade jag missat den spegelblanka början på den här dagen och det hade ju varit lite synd. Faktiskt.

När mamma var här förra helgen var vi ute på en ordentlig shoppingtur i Birsta. Jag fyndade dessa muggar till Mellansjö för en tjuga styck. De är väl inte världens vackraste, kanske, men de är stora och sköna att dricka ur. Och priset var ungefär vad jag hade tänkt mej att betala. Ordinarie pris: 79 kr. Reapris: 39 kr och så var det halva priset på det. DET var lagom.

Det enda vi skulle göra i Mellansjö var att titta till allting och så klippa gräset, såklart. Ingen sommar tror jag att jag klippt gräs så flitigt som i år. Det växer och växer.

Så... när det var klart packade vi raskt ihop och åkte hemåt igen. Nu fick den gode Sture en ny, lysande idé (tyckte han iallafall *S*) och styrde kosan mot Flataklocken, Sveriges mittpunkt. Där var restaurangen öppen (näst sista helgen, sen slår den igen för gott, om ingen ny arrendator dyker upp) och vi kostade på oss en svindyr lunch. Utöver att det var dyrt, så var portionerna inte särdeles väl tilltagna, för tallrikarna var små.

Nåja, jag ska inte klaga, för det smakade i alla fall gott.

Utsikten var betagande!

Nu har jag varit på Sveriges mittpunkt och det känns ju rätt bra, så många gånger som vi åkt där förbi (det ligger ju längs vägen till Mellansjö, bara en liten avstickare).