Vi åker till Döda Fallet, där Sveriges enda vridläktare finns. Där avnjuter vi ett skönt skådespel om Vild-Hussen, som tömde hela Ragundasjön på vatten och "skapade" Döda Fallet. En härlig, rolig föreställning byggd på det som faktiskt hände då en gång för längesedan.
Här sitter Sture, Olle och Emma och väntar på att allt ska ta sin början.
Fotografering under föreställningen är förstås förbjudet, men här är det applåder och avtackning och då är det okej.
Utsikten och vyerna runtomkring är andlöst vackra.
Vackert är det också vid Boda rastplats, dit vi styr kosan efteråt. Det är fler än vi som tänkt sej en skön kvällsfika här, men mygg och knott i enorma mängder gör att vi ger upp ganska snart. Och detta trots att jag ägnat dagen åt att baka tre sorters bröd och förbereda en rejäl go-fika med olika mumsiga pålägg, melon och annat smått och gott. Kladdkaka med grädde fick också plats i matsäcken.
Men, som sagt var, knotten ställde till det för oss ikväll och vi fick fly fältet. Synd.
Ja tack så mycket för igår det var super trevligt
SvaraRaderaDet var det verkligen!
RaderaImponerande med den där vridläktaren! Än mer med utsikten från rastplatsen, otroligt vackert! Synd på knotten, bara, för den matsäcken verkade mer än lovligt god!
SvaraRaderaDen där rastplatsen är en favorit. Brukar vara folktomt också och helt fritt att släppa ut en hund, som kan lulla omkring lös och ledig (alternativt sitta med vid bordet och fika... såklart!). Har aldrig någonsin varit sådär knottigt förut.
RaderaOch utsikten! Ja, den är gudomlig. Går givetvis inte att återge rättvist på bild.
Härliga Norrland trots knott, mygg och småsvea. Vi var där förra året. Spännande med rörlig läktare.
SvaraRaderaDet är väldigt speciellt med läktaren, men själva teatern var också bra. Vi ska tillbaka snart igen, då blir det Garvsyra tillsammans med Emil. Ska bli kul!
Radera