Onsdag = städdag

Vaknar med en blåtira på höger öga. Eller... blå var den kanske inte, men svullet och ömt. Sture påstår med bestämdhet att det är han som har klippt till mej under natten, men nä.... det tror jag faktiskt inte på! *S*

Istället är det förmodligen något som har bitit mej, något som jag är lite överkänslig mot. Jag får ofta nån sådan här reaktion någonstans på kroppen vid den här tiden, i början av sommaren. För några år sedan fick jag ett myggbett vid ankeln, som svullnade upp å det grövsta, så pass att jag fick söka läkare... som förbjöd mej att gå och jobba (men det gjorde jag ändå... sjukskriva sej för "myggbett" på midsommarafton??? Njaaa...).

Innan Sture vaknar på riktigt "smyger" jag mej ut och joggar en runda. Det får bli Idas Hata-stig, den där hon inte alls tyckte om att gå, fastän den är så mysig, så mysig. Idag slapp hon iallafall det.

Vädret är inte alls så strålande idag som igår. Fjorton grader varmt och regn då och då.

Efter frukost kör jag igång Projekt Ugnsrengöring och laddar för ett styvt jobb. Men döm om min förvåning när allt gammalt gegg lossnar hur snällt som helst och jag får en ren och snygg ugn med minimal ansträngning! Vilken trevlig överraskning.

Fortsätter med rengöring av skåp, luckor och hyllor. Inte särdeles kul, men sånt som måste göras. Åtminstone någon gång.

Skurar och fejar tills det blir dags att skala potatis till lunch. Sture kommer smygande med kameran...

... men den här bilden har jag tagit själv av mej själv. Solen tittade fram och jag skyndade iväg till stranden och tog mej ett dopp (eller fyra). Riggade kameran på en uppochnervänd liten hink, tryckte på självutlösaren och kastade mej i plurret *S*

Sen packade vi ihop och åkte hem till stan igen. Arbetslägret är över för den här gången.

Kommentarer

  1. Ja, den där stigen... så märkligt att Ida ogillade den så. Det måste ha varit björn allra minst som lufsat där och lämnat doftavtryck. Joggingvänlig verkar den vara i alla fall!

    Härligt plask och duktigt jobbat med tråkstädning. Hoppas att blåtiran lagt sig! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nope. Ögat är svullet och varmt och känns inte ett dugg bättre nu ikväll än i morse. Får väl hoppas att det lägger sej lite tills imorgon.

      Jag tror också att det kan vara björn, eller kanske varg till och med (det finns i omgivningarna, inte alls långt bort), som gått här någon gång. Väldigt mysig stig annars och ja, joggingvänlig kan man nog säga att den är. Mjuk och fin och härlig, mossig skog.

      Radera
  2. Jag har samma problem med myggbett den här tiden på året. Sväller upp som tusan :( åh kliar ihjäl mig :/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte så kul alls. Men du ser inte ut som om Käre Maken har pucklat på dej... *S*

      Radera
  3. Hej Cornelia!
    Hoppas ditt öga är bättre nu:) Jag skulle också behöva rengöra vår ugn, inget roligt alls! men nödvändigt;)) Så ren och fin eran blev:)
    Stigen ser mysig ut, men kanske Ida kände nån doft som hon inte tyckte om. Björn och varg låter lite otäckt! Du är duktig med din träning och du ser så smal och fin ut, och brun:)))
    Läcker badbild;))

    Må så gott vännen
    Kramizar Marie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ögat är nog kanske lite bättre. Inte sämre iallafall.
      Brun blir man i turklandet... men jag försöker "klä av mej" här hemma också.

      Ha det så bra!

      Radera

Skicka en kommentar