Det är som det är

Vi ska fira midsommar i Mellansjö och det första vi gör när vi kommer fram (ja, efter att ha lastat in all mat och sånt) är att ta gräsklipparen ur släpvagnen och dra igång den. Idag startar den på första försöket, igår ville den inte alls. Uppenbarligen behöver den köras litegrann varenda dag... undrar om jag kan få klippa hos grannarna också??

Mitt i klippningen kommer det en rejäl regnskur, så pass kraftig att jag faktiskt är tvungen att parkera klipparen och springa in en liten stund. Men sedan klipper jag färdigt, trots att det är lite vått i gräset. Det måste ju göras när vi är här och vädret, ja det är är ju som det är.

På kvällen promenerar jag en mil. Först passerar jag den här bron över inloppet till Mellansjön. Ni har sett vyn förut, men den är fin och tål att ses igen, tycker jag.

Järnvägen har jag också fotograferat en hel massa gånger, men idag behagar inget tåg passera när jag är där.

Det är som det är och det är fortfarande oändligt ensamt att gå och gå helt utan sällskap. Jag väljer gärna vägar där jag inte gått så ofta tillsammans med Ida. Den här vägen är det flera år sedan jag var på.

Målet är den här masten. På skylten står det att det är livsfarligt här för det kan ramla föremål... och istappar(!)... i skallen på en om man inte aktar sej.

Så jag vänder och går hem igen.

Fast först trotsar jag skylten och går ändå lite närmare. Risken för istappar känns inte så överhängande, även om denna midsommar inte kommer att gå till historien som den varmaste, precis.

Vägen till masten är en två kilometer lång uppförsbacke. När man går hemåt är det lika långt, fast neråt istället. Ganska behagligt. Och där borta kan man skymta Hedsjön också. Jag tror iallafall att det måste vara den som syns.

Innan jag går hem plågar jag mej lite genom att välja en "vanlig väg" också. På något sätt måste jag ju träna mej, saker och ting är som de är och jag kan inte göra något åt det.

Det här älgbenet hittade jag första gången för nästan två månader sedan. Det ligger fortfarande kvar på samma ställe, till synes helt orört.

Kommentarer

  1. Fick du klippa hos grannen?? :D
    Det är ju faktiskt inte alls lika mysigt att går på promenad alldeles ensam!! Men du är tuff som gör det och det blir lite lättare för var gång ska du se! Saknaden kommer du att få bära lååång tid fast den blir lite lättare med tiden och mer blandad med glada minnen!
    Ha nu en skön midsommar iklädda varma kläder!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det känns, ärligt talat, ganska meningslöst att gå på promenad ensam. Samtidigt är jag rädd att bli sittande på rumpan, det skulle lätta kunna hända, så jag tvingar mej själv ut och iväg.

      Varma kläder är ett måste den här årstiden (istiden?!).
      Ha det allra bäst!

      Radera
  2. Du är så duktig som traskar på ändå och fint är det med sjöglimtar och allt. Inga istappar i skallen heller, så bra!

    Jag ståtar ju med två Klippo numera och båda startar lätt efter service förra sommaren. Min egen har alltid gjort det men hemmadärborta-klipparen behövde en ny sån där trycka-i-bensin-blåsa och det tog ett par svängar innan de upptäckte det felet.
    Hoppas att ni får en JÄTTETREVLIG midsommar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kruxet är att vår Klippo-klippare är av en så ny modell att den inte har någon sådan blåsa(!), utan det är meningen att den ska starta ändå. Den gör inte det alla gånger, långt därifrån. Det är lite irriterande. Startgas fungerar, men är svårt att hantera om man är ensam, för den är ju så flyktig att man behöver dra i snöret samtidigt som gasen sprutas in. Jaja, världsliga problem.

      Hoppas att du också får en JÄTTETREVLIG midsommar!

      Radera

Skicka en kommentar