Själen är fortfarande ganska sargad och tårarna kommer lätt. Jag drömmer många och konstiga drömmar om fyrbenta kamrater, men försöker minnas det som varit gott och bra genom alla år med Ida. Att resa bort var inte så svårt, då "skulle" hon ju liksom inte vara med, men att åka hem igen var ganska tufft. Att veta att hon inte väntade oss där gjorde ont. Igen. Igen. Och igen.
Jag ska, som jag nämnde, försöka få igång den här bloggen. Jag vet dock inte vad jag ska skriva om, för vad händer, egentligen? Inte mycket. Å andra sidan har det väl inte varit någon "höghastighetsblogg" tidigare heller, det här, så jag får väl försöka rikta in mej på den stilla lilla vardagslunken och hoppas att den kan intressera någon iallafall?
I Mellansjö är en ny vedpanna installerad och jag kan ju knäppa ett kort på den nån dag. Spännande, eller hur? *ha ha* Gräset växer, både hemma och borta, och tvättmaskinen gick runt några varv igår. Hängde ut en massa tröjor på strecket, för solen sken så fint och de ljumma vindarna kändes perfekta att torka tvätt i. I morse regnade det och jag gick ut och hämtade in dem för att hänga dem på tork i källaren istället. Sånt är det svenska vädret. Opålitligt.
Denna lilla trudelutt spelades varje förmiddag kl 10 på hotellet i turklandet och kanske kan den muntra upp lite?
https://www.youtube.com/watch?v=8FxdjOwqzHk
Hela två veckor bortresta - låter fint det. Jag får återkomma i morgon, när det är ny månad och jag får nya megabyttor - nu kan jag inte se bilderna i dina två inlägg. Men läsa kan jag och vedpannan är visst spännande, så det så!
SvaraRaderaJo, det var fint. Har aldrig varit utom landet så länge förut, så det var en upplevelse, bara det.
RaderaDet kommer bild på nya pannan så småningom, för det är verkligen det mest spännande som hänt på länge.
Ta hand om dej och allt!
Så bra att ni haft en fin resa! Alltid nåt att minnas. Att du drömmer konstiga drömmar är ju inte alls konstigt... din hjärna jobbar ju med allt som hänt. Det blir bättre när du börjar må bättre ska du se!
SvaraRaderaNog kommer du hatt hitta saker att skriva om... du skrev ju faktiskt om lite annat än Ida tidigare också. Även om det inte känns så nu!
Börja med en bild på den nya pannan vettja! En sån kan man skriva länge om :D
Det är roligt att ni är hemma igen!
Kram
Så känns det, som om Ida var överallt och alltid. Men visst har du rätt i att hon inte var i bloggen hela tiden, varje dag. Men på nåt sätt var hon ändå här. Och på nåt sätt är hon ju det fortfarande också, trots allt.
RaderaDet kommer bild på pannan, jag lovar.
Kram!
Hej Cornelia!
SvaraRaderaVälkomna hem! Hoppas ni har laddat batterierna lite nu:) Så kul att du börjat blogga igen:)) Förstår att du saknar Ida, det gör jag med. Du visade alltid så fina bilder på henne:) Du kommer att hitta saker att skriva om ska du se. Jag har inte haft den tid och lust att blogga nu på ett bra tag. Men Kim och Paulina har flyttat in i sitt ny renoverade hus nu, på nedervåningen. Så det återstår mycket jobb kvar.
Jag är nu hundvakt åt en stor Dobermann som är fyra år, världens goaste och snällaste hund:) Han är så snäll mot våra små hundar. Jag ska ha honom i fjorton dagar. Har även deras två kaniner också. Så här är det som ett "litet" Zoo;))
Låten var mycket fin som ni fick lyssna på, verkligen upp piggande:))
Må nu så gott
Kramizar Marie