En födelsedag och en lessen hund

Månntro om jag gjorde nåt dumt med hunden igår? Kanske skulle hon inte ha klivit på stubbar och sånt? Idag är hon iallafall väldigt lessen och "låg". Ser ut att ha lite svårt att lägga sej och gnäller till nån enstaka gång. Visserligen tyckte jag redan innan att hon var lite "långsam" igår. Höll sig ganska nära mej och så... lite, lite, lite annorlunda, bara... svårt att sätta tummen på, men man känner ju så omedelbart när något inte är precis som det brukar och ska...

Nåja. Hon äter och dricker, kissar och bajsar som vanligt, så vi avvaktar väl litegrann.

Hemma räfsar vi lite på gräsmattan.

I skogen är det gott, gott med dikesvatten.

Sen åker vi till Bosvedjan, där man skaffat sig en sprillans ny studsmatta. Den får precis plats på radhustomtens baksida. Så praktiskt(?!) *S*

Här gör Johans kompis snygga volter.

 Och här är Johan själv i farten.

 Kompisen Calle lyckas jag mest fånga som en liten boll i luften...

 ... men här är Dagens Bild, alla kategorier, tycker jag själv. Det ser verkligen ut som om han svävar helt fritt här i luften, Calle *S*

 Kakfatsprestationsångesten slår till med full kraft igen. Näää... det blir nog inget i den här stilen när jag fyller år snart. Jag tror jag bjuder på mat istället.

Och sorry Hasse, dagens huvudperson som idag blir ett helt år äldre, jag tog bara en bild av dej och den blev tyvärr inte mera smickrande än såhär *S*

Vovven är med och blir så ompysslad och klappad och gullad med av varenda liten människa. Hon blir inte så värst mycket gladare för det. Men när EMIL kommer, ja då viftar svansen som en propeller där bak, för han är Favoriten framför alla andra!

Sen tycker Johan att jag väl kan ta lite bilder på honom när han hoppar på hoppstyltan.

Till saken hör att han och Calle har varit ute med kompisarna i cykelklubben heeeela långa dagen och cyklat på Åstön. Nån sorts skattjakt på cykel och över två mils cykling... och nu gör de inget annat än hoppar studsmatta, hoppar hoppstylta, spelar fotboll och far omkring. Bra så, grabbar! Håll igång!

Alfred kommer cyklande. Själv ser han strålande glad och obekymrad ut medan mamma Emma biter ihop och koncentrerar sej för två, tror jag *ler*

Vi går genom skogen hem, Ida och jag. Här är vi nästan hemma och det är så fint med kvällssolen. Att hunden sedan lyckas stanna med frambenen i en grop så att hon ser ut som jag-vet-inte-vad... jaja, det får jag leva med. (Mobilbild)

Grabbarna Nordin ska hänga med till Mellansjö imorgon och jag konstaterar att jag måste baka lite bröd så vi har nåt att äta till frukost där. Här är degen. (Mobilbild igen).