Sega ben

Idag är mina ben så trötta, så trötta. Vi joggar i långsam takt ut till brukshundklubben. Det är precis 3 km och det brukar inte vara några stora problem, men idag blir jag sååå glad när Ida är lite nödig och jag får stanna till och pusta litegrann en gång.

När vi kommer fram är jag tvungen att sätta mej ner på prispallen en liten stund och bara andas. Ida kommer genast och backar in och tycker att det är läge att bli kliad på ryggen en stund. Vacker? Njaaa... Söt? JAA!

Sundsvalls tidning har problem idag. Stor-haveri på tryckeriet och Ida har ingen tidning att hämta. Hon är så himla duktig. När jag ber henne hämta den, så springer hon raskt dit (till brevlådan) och puttar lite med nosen på locket. Då vet jag att hon känner att det inte ens luktar tidning idag. Och så kommer hon kvickt in och får lite gotter ändå.

Fram emot eftermiddagen kommer faktiskt tidningen och där kan man läsa ovanstående på förstasidan. Det är INTE jag som försöker plundra nåt bolag. Även om jag nu råkar vara skåning.

Att försöka föreviga eftermiddagens fina solnedgång därborta mellan träden med hjälp av en mobilkamera... ja, det går ju bara inte. Hur som helst, det var fint i verkligheten och vi hade en skön prommis i hemmaskogen innan det blev kolsvart ute.