Börjar dagen med ett samtal med min chef. Medarbetarsamtal. Efteråt kommer jag såklart på flera saker som vi kanske kunde pratat om, men men... så är det väl alltid, kan jag tro. Trevligt är det hur som helst.
När björkarna var kapade i lagom längder och lastade på släpvagnen för vidare transport till Mellansjö, så hade jag tänkt att jag skulle slänga mej på cykeln och dra iväg till Kvissle och simma lite. För just idag öppnar simhallen där igen, efter ett halvårs renovering. Men klockan hade dragit iväg så pass att det kändes tajt om tid, för det skulle ju lagas rotmos till middag också... så istället blev det en, nej faktiskt två, rundor i skogen runt Vallen tillsammans med fröken Briard innan det blev mörkt.
Oj, kom ihåg att det var 11 år sedan jag hade ett medarbetare samtal. Huuj vad tiden går fort. Det var då jag avslutade mitt jobb o blev sjukpensionär. Frågorna brukar komma efter man är klar ...typiskt:) Kram
SvaraRaderaMen det är ju inte värre än att om det är nåt viktigt, så kan man ju alltid slå en pling eller ta det när man ses nästa gång! Allt ordnar sej!
RaderaDina medarbetaresamtal verkar alltid vara givande. Själv tycker jag det är svårt och förresten har det varit väldigt, väldigt dåligt med dem (läs: inga alls) med nuvarande rektorn…
SvaraRaderaTvå rundor - du är frisk igen, skönt! Och så blev jag sugen på rotmos, jag också.
Givande skrev jag ju inte... trevligt. *S*
RaderaJa, jag är skapligt frisk, men det var motigt i benen, vill jag lova.
Nu finns det en bild på rotmoset också, så blir du kanske ännu mer frestad. Billig och bra, och framför allt god, mat!
Jag hittade inte skalaren, så det blev en låda i stället men god den också. Och eftersom ugnen då var varm... haha... så åkte ändå köttbiten i och får stanna där till i kväll.
SvaraRaderaDen köttbiten såg väldigt smarrig ut!
Radera