Efter långpasset hämtade Sture mej och vi åkte till Bosvedjan, där Vickan friserade mej litegrann. Sen blev det en hamburgare på hemvägen, orkade inte ens tänka på att laga nån mat.
Ida och jag blev avsläppta på Klampen, där vi tog oss en fin promenad runt ön i solnedgångsskenet. Ingen kamera, såklart, utan mobilen får vikariera. Resultatet är därefter, men ni anar kanske att det var vackert?!
Förklaringen till att Ida varit trevlig mot två hanhundar på sistone är att hon har börjat löpa, den lilla rackarfian *S*
Så vackert, även med mobilen. Att du orkade något alls efter detta pass är ju imponerade - jag hade nog krupit på knäna i det läget.
SvaraRaderaAnkan är mer eller mindre klar med sitt löp nu och det är skönt. Eventuellt blir det en snar ny liten op - hittade ytterligare en yttepytteknuta lite längre fram som inte fanns där förra veckan.
Men det är väl väldigt onödigt att hon har dessa knölar, om än små, små. Hon ska inte ha några alls, de är bara till bekymmer för hennes kära matte (och henne själv, såklart).
RaderaJag vet ju hur du känner, förstås. Oron är stooooor, men det går alldeles säkert bra igen!
Kram!
Visst är det tur att man har mobilen med sig så man kan fota:-) jättefint bilder:) Kram
SvaraRaderaJa, fast min mobil är bättre som telefon än som kamera... gammal är den, men får hänga med ett tag till.
RaderaHa det gott i norr!
Skönt att slippa Miras löp och dess överraskningar då hon efter diverse otrevligheter fick operera bort sin livmoder.
SvaraRaderaSköna höstdagar dessa dagar trots att vi här hemma lever lite i en dimma just nu efter en tragisk trafikolycka där våra vänner blev drabbade. Vi hoppas dock och tror att det kommer att gå bra.
Lena
Ida löper ju så sällan (var tionde månad) och det går ganska "smärtfritt" förbi. Sen blir hon ju skendräktig, men det kan vi också leva med. Men jag förstår att det på sätt o vis är skönt att slippa alltihop.
RaderaJag hoppas också att det gått bra för era vänner!