Häng med på promenad!

Måste hitta på nånstans att gå idag. Skoterspåren på Klampen håller ju inte och säkert inte skoterspåren här i "hemmaskogen" heller, då. Vi får skjuts till Dingersjö och tar oss en promenad längs Ljungan hemöver.

Det första vi ser är ett litet hygge. Det är Holmen som äger timret. Konstigt, jag som trodde att SCA hade nästintill monopol i dessa trakter?

Här ligger isen på Ljungan fortfarande.

Gångvägen är plogad, delvis lite isig, men med grus på nästan överallt. Man går relativt säkert. Och trampar inte igenom. Det är bra. Här står ett ruckligt gammalt hus av nåt slag. Ida är som vanligt nyfiken och vill kolla.

De som bor därborta på andra sidan, i Skottsund, bor rätt fint. Som strandtomt mot Ljungan. Men hu, så nära varandra husen står. Så vill inte jag bo.

Så småningom kommer vi fram till skylten "Kvissleby". Ovanför skylten finns E4, där trafiken susar fram, men här nere på gångvägen vid vattnet hör man förvånansvärt lite av det. Vi möter en tax som har med sig två "tanter", varav den ena är mamma till en av mina brukshundklubbskompisar. En gång har hon faktiskt varit hundvakt åt Ida och nu hade hon gooooodis i fickorna. Vilken tur, sa Ida, sen ville hon leka med taxen. Något som taxen inte var alls intresserad av, så det blev inget av med det.

I Kvissle går Harabergsbron över Ljungan. Den är avstängd för motortrafik nuförtiden och en ny bro är byggd strax intill.

Emil, som blivit en hängiven geocachare, har berättat för mej att uppe i en av lamporna här på bron finns en cach! Någon hade filmat sej själv när han skulle upp och hämta den... och lagt ut på internet. När han som bäst höll på att klättra omkring här kom polisen och trodde att han tänkte begå självmord. Hmm... jag hoppas att Emil struntar i just den här cachen!

Ute på bron blåser det friska vindar! Snygg päls... eller?

Tja.. så har vi då lämnat Kvissle och är på Essvikssidan. Vi ska följa den här vägen hem. Hur trist som helst. 2½ km koppelpromenad. Fast Ida ser ut att tycka att det är ganska så trevligt.

Här har man nog sprängt litegrann en gång i tiden, när vägen skulle dras fram.

 Ungefär halvvägs hem passerar vi "Kecken", dvs Kents bilgummi. Spännande, eller hur? *S*

Äntligen hemma! Snön har rasat ner från taket. Det är bra. Tyvärr har den tagit med sej en hel del takpannebitar och ett par steg, såna som sotaren vill ha att klättra på när han är på taket. Vi kommer att behöva renovera lite på vårt tak senare i år.