Hur senil är jag, egentligen?

Ja, hur senil är jag? Nu har jag gjort det igen, glömt kameran hemma vid ett viktigt tillfälle, nämligen Emils 13-årsdag. Jag skyller på att jag hade händerna fulla med kassar fyllda med julklappar och presenter... men ändå?! Gå hemifrån utan kamera, det göööör man bara inte.

Det fanns väl förstås andra där som hade kamera, men jag hade gärna tagit några egna bilder. Både av födelsedagsbarnet, alla tretton ljusen som skulle blåsas ut, brorsan Johan i snygg skjorta och så lille kusin Alfred, som var taggad till tusen och busade järnet med allt och alla. För att inte tala om när den lille filuren skålade med alla runt bordet *hihi*
- Skål, Oja (Johan)!
- Skål, Nela!
- Skål, Emil!
- Skål, Pappa!
- Skål, Hasse!
- Skål, Ickan (Vickan)!
- Skål, Farfar!
Alla skulle klinga i glaset innan han kunde dricka en droppe *S*

Som sagt var, det fanns några motiv jag gärna hade förevigat.

Istället får det bli en kvällshimmel hemifrån Tistelvägen. Så här såg det ut när vi kom hem. Vackert, ja.