I Mellansjö

Tar en skogsprommis med Ida på förmiddagen. Det här är världens mysigaste stig, mjuk och mossbelagd och sen beströdd med tallbarr. Hade man haft en häst skulle man njutit här..!

Nu har jag en hund som av outgrundlig anledning inte tycker om den här stigen. Jag provar en och annan gång, men nej, hon har något emot den. Frågar mej hela tiden om vi inte kan vända och gå hem igen. Kan det finnas lukt av björn eller nåt här, kanske?


Jag ser fler hösttecken idag. Stora svampar..

Efter gräsklippning beger vi oss till stranden.

Detta är den första glimten av sjön som man får när man smyger sej ner på stigen till stranden.

Det finns nog ingen vackrare plats på jorden. Iallafall ingen plats som jag hellre vill vara på just nu. Spegelblankt är ordet för dagen.

 Hunden och jag snackar lite strunt och hon får veta hur fantastiskt fin hon är *ler*

 Tanten badar fötterna.

 Den andra tanten badar minsann hela kroppen. Riggar kameran på en sten... *S*

 Musslor är det gott om i den här sjön.

Den här syns nästan inte.
Men, det gör den HÄR!!! =))#(¤!"&/&!"#(%(#TY¤ tycker jag om dem som gör så här. Lämnar skräp mitt i skogen på världens vackraste plats. Satan i gatan.

 De där fåglarna, som Hillevi säger är storlommar, kom knarrande idag igen. Hur jag än räknade fick jag dem bara till nio (åtta på bilden). Förra gången jag såg dem var de absolut tio. En har tydligen kommit bort på nåt sätt.

På kvällen väljer vi en väg som Ida tycker bättre om. Den ser ut som en autostrada i jämförelse med morgonens mysiga stig, men den är garanterat bilfri. Det är nämligen en sån där skogsmaskinväg som slutar mitt i skogen med bara en vändplats. Används, vad jag förstår, bara vid avverkningar. Så här kan man strosa på som man vill.

På vägen hit blir vi omkörda av två VW-pickuper, som skramlar och låter som om de kommer att trilla sönder vilken sekund som helst. Det är de utländska bärplockarna som är på väg hem från skogarna, till sin förläggning i Naggens gamla skola. Jag tycker det är lite beklämmande att se vilka förhållanden de lever under när de är och jobbar här i Sverige.

Kommentarer

  1. Att du är en sådan duktig fågelfotograf - jag har då aldrig lyckats att få "mina" lommar på bild och det här blev ju andra gången! En badanka är du också! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det beror inte på fotografen att fåglarna behagade simma så nära varandra.

      Badanka... *fniss* Ja, det var härligt där i plurret, det var det. Jag till och med fick för mej att simma några meter fram och tillbaka. Det var ju lite ensamt där, utan Sture, så jag fick hitta på nåt. Tant Ida har ju ingen lust att bada med mej nuförtiden.

      Radera
  2. oh så härligt att bara strosa och prata med sin bästa fyrbenta vän så härligt. Bilden där molnen speglar sig i vattnet är underbar, ja alla är fina men den föll mig verkligen i smaken :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar