Det växer!


Det är grönt och fint och vi klipper gräset för andra gången i år. I Mellansjö, alltså. Det ser faktiskt ut som sommar på bilden, men temperaturen är inte så somrig.


De här blommorna växer ju som ogräs lite överallt. Jag vet inte vad de heter, men vi har fått våra till skänks och jag är så glad åt dem. De står på framsidan av huset och blommar så snällt varje år, helt utan att man behöver bry sej om dem.

Det gör häggen också. Blommar snällt, alltså. Men den är lite sparsammare än den brukar vara. Kan det bero på att det varit frost medan de satte knopp? Att de helt enkelt frusit bort litegrann?

För ett par (kanske tre) år sedan satte vi två syrener framför altanen. Den ena tänker blomma för första gången i år. Fint!

Frågan är hur de här stackars buskarna klarar sej efter min ganska tuffa "beskärning". Jag klippte helt sonika ner dem helt och hållet. Förhoppningsvis kommer de igen så småningom. Lite små gröna kvistar börjar ju iallafall spira här.

Och Ida! Jo, hon vilade inatt och stödde på benet i morse igen. Så skönt att se. Visst är hon en gnutta halt, men hon travar på och ser inte ens ledsen ut. Det här blir säkert bra på några dagar till, bara.

Kommentarer

  1. Så skönt att Ida sötnosen travar på och är på bättringsvägen ! De där namnlösa blommorna ser ut som små hattar och får mig att tänka på en saga som jag inte heller kommer på vad den heter !

    SvaraRadera
  2. Och idag har den galningen sprungit budföring som den värsta brukshund (vilket hon i och för sej också är) men hur kunde hon komma på en sån idé? Det var liksom hennes eget förslag(!).

    Hmmm... blommor som hattar som saga... den där tål att funderas på! *S*

    SvaraRadera

Skicka en kommentar