I morse klockan 9 gick jag av mitt sista arbetspass på väldigt länge. 77 dagars ledighet stundar. Det känns otroligt härligt!
Jag är dels ledig på schemat (vi har ju tvättstugeschema, som numera kallas önskeschema... och det är verkligen en dröm... jag buntar ihop mina timmar och kan vara ledig längre perioder då och då), dels har jag semester... och dessutom har jag tagit tjänstledigt hela juli månad. Och när jag räknade efter så blev det just 77 dagar tills jag ska jobba nästa gång.
Man skulle kunna tro att jag inte alls gillar att jobba, men det gör jag faktiskt! Jag gillar mitt jobb jättemycket, men det finns ju så mycket annat att göra också *S* Som till exempel klyva ved. När Sture hämtat mej på jobbet åkte vi och lånade den här utmärkta vedklyven av Njurunda Fastighetsägarförening. Vi har sån tur att vi får ha den i två hela veckor, normal lånetid är 2 dygn. Nu är det så att han som har hand om just den här klyven ska resa på semester i ett par veckor och han tyckte att det var bra om klyven kunde stå hos någon som är hemma under tiden. Risken för stöld finns annars. Och jag tackade såklart ja, för då slipper man ju stressa ihjäl sej när den här lilla vedhögen ska klyvas.
Vi kör igång, med ambitionen att komma en bit på väg med det här vedjobbet. Det går sisådär. Säkringarna ryker i huset stup i kvarten och vi är tvungna att åka ner på ICA i Kvissle och köpa nya. De ryker, de med. Tusan. Kanske ligger diskmaskinen på samma säkring? Vi avvaktar tills den har diskat klart.
Vi hinner en bra bit. Passerar hamnen. "Välkommen" står det på skylten, men det är väl stängslat och genom grinden kommer man inte utan att knappa in en kod. Så, så värst välkommen tycker jag inte att man känner sej.
Titta på båtarna kan man göra iallafall.
Vi traskar vidare. Vi är Välkomna till ungdomsfältet också. Och här känner man sej faktiskt välkommen, till och med tillsammans med sin hund, bara man plockar upp eventuellt bajs efter den(!). Hur många fotbollsplaner i Sverige välkomnar hundar, jag bara undrar? När vi kommit längst bort på den gigantiska planen ringer Sture och säger att han har handlat klart, så då går vi tillbaka och möter honom här. Sen åker vi hem...
... skruvar i en ny säkring och när veden förvandlats till detta istället för en hög med "knubbar", så tycker vi att vi har varit enormt duktiga. Lite träningsvärk får vi säkert, men det är det värt.
Grillar och äter gott, gott till middag.
Grillar och äter gott, gott till middag.
Sedan blir det dags för en liten kvällsprommis. Det här gör sej inte så bra på bild, men i verkligheten var det alldeles sagolikt vackert. Bara kanske 50 meter ner på Tistelvägen glimmar kvällssolen i Ljungan, som flyter förbi där nere... ljuset silas genom det gröna bladverket och jag bara njuter av att världen är så vacker och jag får bo just här, på denna lilla fina plätt på jorden.
Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg!
77 dagar låter så där otroligt behagligt skönt ! Visst är det härligt att bo där man bor vara den man är och trivas med hela härligheten ! Trevlig midsommar
SvaraRaderaJa, precis så bra är det, du Åse! Att vara nöjd med den man är... det är nog det allra viktigaste, då kommer resten av sej själv. Eller nåt.
SvaraRaderaHar skrivit till dej i din blogg, om Trädgårdsgatan 4.
Ha en riktigt trevlig midsommarhelg!