Efter en lång, slö morgon går vi ut och räfsar ihop lite löv under häggen. Det är rätt skönt, om än aningen trist, att inte ha några träd alls på tomten. Det blir iallafall väldigt lite att kratta!

Sen går vi till skogen. Här är Stora Stenen. Ida stannar och undrar om jag ska klättra lite, sådär som barnen brukar göra här. Det ska jag inte, så vi går vidare.

Som alltid så stannar Ida och frågar vilken väg vi ska gå, vid varje stigkorsning. Hon ser lååångt i förväg på mitt kroppsspråk om vi ska åt höger eller vänster. Här tycker hon höger... men vi ska gå vänster och strax kommer hon att inse det och genast kila iväg åt det hållet.

Sånt här tycker inte jag ska finnas i våra skogar... :(