Alltså... vad trött jag blir på den här bloggen. Nu bestämmer den sej för att den här bilden SKA ligga i vänstermarginalen och alla andra bilder centrerat???

Nåja. Det är iallafall en bild på regnet, som kom som en plötslig störtskur strax efter att vi lunchat på stranden i Mellansjö. Vi får bråttom att packa ihop och åka hem. Jo, för vi skulle ju faktiskt hem idag.



Men vi hinner knappt hem till Tistelvägen förrän Sture hittar en artikel i tidningen. Det är om teatern vid Döda Fallet. Vi var där för några år sen och har pratat mycket om att åka dit igen. NU, tycker Sture. Sagt och gjort. Vi beställer och betalar raskt ett par biljetter via internet, skriver ut dem, matar och rastar Ida och så drar vi iväg...


Utsikten är vidunderlig.

Och vridläktaren en häftig uppfinning. Publiken sitter alltså där, i mitten, och så vrids läktaren lite hit och dit och teatern utspelar sig runtomkring på olika platser. Det ger helt olika vyer och är verkligen magnifikt!

Att sedan Sven Wollter med flera duktiga skådisar är med gör inte saken sämre. Det som spelas är en jämtländsk variant av Shakespeares En midsommarnatssdröm. Både roligt och vackert.

Under själva föreställningen är det inte tillåtet att fota, men vid avslutningen är det ok.

Ja... så händer det som är mer eller mindre standard nuförtiden, eller? I pausen, när vi är uppe och kollar till Ida (det är skuggigt och perfekt på parkeringen) och tar ut henne en liten stund, kan vi konstatera att vi har punka på vänster bak. Första gången med den här bilen, men verkligen inte första gången någonsin. Suck.

Men vi har Volvo Assistance-försäkring på kärran, så Sture ringer och säger åt dem att skicka en bärgarkille till kl 22, när teatern är slut, för att byta hjul. Det borde man kanske i och för sej klara av att fixa själv, men när vi nu har försäkringen så är det rätt skönt att slippa! Och det visar sej att det krånglar en del också, så vi är väldigt glada att inte själva behöva ligga på parkeringen och försöka få in en domkraft under en bil som är för låg för att den ska gå dit! Killen gräver och fixar och donar för att få till det. Det lyckas såklart till slut.

Sen väntar en resa på kanske 10 mil hemöver... och med reservhjul på kan man köra max 80 km/tim. Jaja, vi är ju lediga och har gott om tid, så vad spelar det för roll? Det är en varm och vacker kväll (natt) så vi klagar inte. På måndag blir det ett besök hos Volvo, för införskaffande av nytt däck.